torsdag 22 oktober 2009

Trött och ledsen...

Varför ska det vara så svårt att förklara hur man mår för sina tonåringar...
De anser att jag tycker synd om mig själv...

Jag tycker inte synd om mig själv! Jag konstaterar bara ATT jag är trött, ATT jag är ledsen, ATT jag tycker att det är jobbigt med det mesta just nu! Men det accepteras inte av teensen...
Förklarar att det är just nu det är så...du kommer aldrig bli pigg, du kommer hamna där igen osv. är det jag får höra till svar...ingen idé att tjafsa emot...de vet allt, de är ju tonåringar för tusan!

Tur att de än så länge slipper veta det jag vet...anledningen till att jag inte orkar just nu...

Jag behöver vila för att samla kraft inför kommande kraftprov...är det fel!?

Ledsen idag... :(

måndag 28 september 2009

Vad är det för skillnad!?

Scenariot är detta...
Mamma reser bort och blir uppmanad att höra av sig när hon kommit fram, samt höra av sig med jämna mellanrum så att alla vet att allt är ok.
Hon gör detta och har fullspäckat schema med sina vänner som resesällskap.
Problemet är att pappan inte tycker att mamman hör av sig tillräckligt ofta och mycket...men är man med en hel hoper vänner på resande fot, händer det mycket hela tiden och mamman kopplar bort hemmet, eftersom hon VET att de har det bra med pappan!
Men det är pappan inte nöjd med...

Nästa scenario....
Pappa reser bort. Hör inte av sig när han kommit fram.Kvällen efter hör mamman av sig och frågar om pappan kommit fram och hoppas att han har det trevligt där han är. Svaret kommer snabbt och visst har han kommit fram. Sedan hörs inget mer, förutom ett sms där det frågas om barnen vill ha något handlat. Tredje dagen ska pappan komma hem...fortfarande inte ett ljud...mamman tror att han kommit hem till barnen, men vet inte...hon får nog sända ett till sms för att vara säker...

Vad är det som är fel med den här bilden!?
Ja jag vet inte vad jag ska säga...men jag har svårt att förstå varför en person som tjatar på en annan om att hålla kontakten när man är borta, inte gör det själv...

Men...jag kommer nog aldrig att förstå mig på vissa saker!

God natt! :)

söndag 27 september 2009

Home alone...nästan...

Sitter i det stora huset...är husvakt när exet är på resande fot.
De två yngsta tjejerna är hos mormor och morfar och den näst äldsta med en kompis, bara jag och den äldsta hemma. Känns tomt...på riktigt...för första gången sedan jag flyttade till egen lägenhet. Känns inte ens så här tomt när jag är ensam hemma hos mig på mina 66 kvadrat.
Har funderat på varför och kommit fram till att det beror på att jag inte är van vid att vara här i huset längre. Känner mig lite obekväm fast allt ser ut som vanligt...känns inte som mitt längre.
Bra på ett sätt...bekräftar ju att jag har gått vidare på fler plan än ett! Eller!?

Dags att slänga sig i soffan!
Sov gott! :)

Välkommen till min blogg! :)

Jaha, då var jag här då!
Jag har startat en blogg och vet inte vad jag ska skriva om!!!

En nära vän har tjatat på mig länge nu. Vad ska JAG skriva om!?...frågade jag henne.
Hon påstår att det är ett bra sätt att skriva av sig det man behöver bli av med i en blogg.
Jag är inte övertygad! Men ger det ett försök.

Men just nu har jag inte tid! Ska fixa klart maten och iväg på Boxercise kl 18.

Ha en fortsatt bra dag! :)